Det är inte förrän relativt nyligen som allmän rösträtt har uppnåtts i hela Europeiska unionen och utanför. Så när beviljade varje land fullständiga och lika rättigheter för kvinnor när det gäller rösträtt?
Vad är allmän rösträtt?
Allmän rösträtt innebär att alla vuxna, både kvinnor och män, får rösta på lika villkor.
Genom åren har kampen för allmän rösträtt inte bra handlat om att skapa rättvisa för kvinnor, utan även för de män som inte har fått rösta på grund av restriktioner baserade på exempelvis religion, etnicitet, utbildning eller förmögenhet.
Ett exempel kan hämtas från USA vid slutet av det amerikanska inbördeskriget 1865, när alla slavar – som saknade rösträtt – befriades och beviljades medborgerliga rättigheter. 1870 beviljades sedan manlig rösträtt för alla vuxna män, vilket innebar att vuxna män som tidigare varit slavar nu fick rösta (även om vissa stater då införde andra restriktioner).
När blev manlig och kvinnlig rösträtt lika i Europeiska unionen?
Denna lista visar alla nuvarande EU-länder och de år som permanent allmän rösträtt uppnåddes, det vill säga det datum från vilket både män och kvinnor har haft möjlighet rösta i nationella val på lika villkor.
Vilket land var först med att ge kvinnor lika rösträtt?
Många länder genomförde en lagstiftning i två (eller flera) steg, där inledningsvis endast vissa kvinnor fick rösta.
År 1918 fick till exempel kvinnor på Irland rösträtt från 30 års ålder (om de var ägare av en tillräckligt stor egendom), medan män fick rösta vid 21 års ålder, oavsett om de var ägare av någon egendom eller inte. År 1922 upprättade Irländska fristaten lika rösträtt för män och kvinnor. Isle of Man (en självstyrande brittisk kronbesittning vars folk är brittiska medborgare) gav rösträtt till markägande kvinnor 1881, 37 år innan Storbritannien gjorde det, och 47 år innan allmän rösträtt beviljades i hela Storbritannien 1928.
Bara för att allmän rösträtt beviljades innebar det inte att kvinnor omedelbart kunde utnyttja sin rösträtt. De första möjligheterna att rösta kom oftast flera månader eller till och med år senare.
I Litauen, till exempel, ändrades konstitutionen 1918 och kvinnor kunde utnyttja sin rösträtt för första gången 1919. I Grekland kom lagen 1952, men kvinnor fick vänta tills 1956 innan nästa allmänna val hölls. I Eritrea i Östafrika beviljades alla medborgare rösträtt 1997, men inget nationellt val har ännu hållits där.
Kvinnor kunde ofta rösta i lokala val innan de fick rösta i nationella val. Det innebär att den första kvinnliga rösten någonsin kan ha varit i landsbygdsdistrikten i den nederländska delstaten Friesland, när kvinnliga markägare fick rösta lokalt 1689. Svenska kvinnor fick rösta i vissa lokala val 1718, men denna rätt upphävdes några decennier senare.
Vad fick EU-länderna att ändra sina lagar om rösträtt för kvinnor?
Rörelserna för kvinnors rösträtt och rättigheter gjorde ”kvinnofrågan” till en del av den offentliga och politiska debatten i varje land under årtionden, eller till och med århundraden, innan kvinnor beviljades rösträtt.
Men dessa rörelser uppstod inte ur ett vakuum – de var en del av en tid med omfattande politiska förändringar. Titta på listan ovan så ser du att många av datumen för olika förändringar infaller under perioder med omfattande politiska förändringar, som till exempel att ett land blir självständigt eller i efterdyningarna av ett regionalt krig eller ett världskrig.
Finlands lagstiftning 1906 kom till under den tid då det var ett autonomt storfurstendöme som annekterats av Ryssland. Finland valde 1907 världens första kvinnliga riksdagsledamöter, men det tog fram till år 2000 innan en kvinna röstades fram som president och 2003 som statsminister.
I Estland, Lettland och Polen skedde förändringen då länderna blev självständiga från Ryssland 1918. Denna period mot slutet av första världskriget och de första åren därefter ledde även till att allmän rösträtt beviljades i Österrike, Tjeckien och Slovakien (som vid den tiden hette Tjeckoslovakien), Danmark, Tyskland, Irland, Litauen, Nederländerna och Sverige.
Förändringar under den andra spanska republiken (1931–1937) ledde till att kvinnor fick rösträtt i Spanien 1931, men arbetet som ledde fram till denna milstolpe började redan i mitten av 1800-talet. Faktum är att kvinnor hade rätt att rösta under en kort tid mellan 1924 och 1926, men inga val hölls under den tiden.
I dagens Kroatien och Slovenien beviljades allmän rösträtt som en del av bildandet av det andra Jugoslavien efter områdets frigörelse från det tyska styret 1944–1945. Andra länder som ändrade sin lagstiftning under denna period i slutet av andra världskriget inkluderar Belgien, Bulgarien, Frankrike, Ungern, Italien, Luxemburg och Malta. I Rumänien avskaffades den sista rösträttsbegränsningen 1946. Begränsningen hade varit att endast män och kvinnor som kunde läsa och skriva fick rösta, något som påverkade kvinnor i oproportionerligt hög grad.
Greklands övergång till en nationalstat på 1950-talet efter slutet av ett inbördeskrig ledde att många samhällsfrågor togs upp, inklusive den om kvinnors roll i samhället. Som ett resultat av det löstes ”kvinnofrågan” åtminstone delvis genom en lag från 1952 som gav kvinnor rösträtt. Detta var också det år då Grekland gick med i Nato.
Cypern beviljade allmän rösträtt 1960 efter landets befrielse från Storbritannien.
Kvinnor i Portugal fick först en begränsad rösträtt 1931, men det var inte förrän 1976 som kvinnor faktiskt fick fullständig rösträtt på samma villkor som män, efter slutet av Estado Novos auktoritära politiska regim.
Vilka länder var sist med att ge kvinnor lika rösträtt?
Sist ut i Europa med att ge kvinnor rösträtt var Liechtenstein 1984 och den schweiziska kantonen Appenzell Innerrhoden 1991. Schweiz beviljade full rösträtt 1971, men det beslutet gällde inte i regionen Appenzell Innerrhoden.
Kvinnor i Saudiarabien beviljades rösträtt 2011 och röstade för första gången 2015. Och även om kvinnor i Brunei har rösträtt har landet inte haft något val sedan 1962 och därför har kvinnor inte kunnat utöva denna rättighet.
Det finns bara ett land i världen där kvinnor inte har laglig rösträtt – Vatikanstaten. Det beror på att det enda valet som äger rum där är att välja en påve och endast katolska kyrkans kardinaler (som måste vara män) har rösträtt.
Naturligtvis finns det en skillnad mellan en laglig rättighet och den praktiska verkligheten. Även om allmän rösträtt finns så betyder inte det att alla alltid kan utnyttja möjligheten att rösta.
Rädsla för trakasserier eller våld, risken att bli utsatt för repressalier eller utesluten från familjen eller samhället, eller praktiska begränsningar som kravet på att uppvisa officiell legitimation, hindrar vissa från att rösta, varav en oproportionerligt stor andel är kvinnor eller personer som tillhör missgynnade grupper.
Och så fortsätter kampen.